So confused, where's the old me

Ligger i sängen och kollar på inspelningar. Göran är jämte mig. Har inget kul att skriva om egentligen. Händer ju som sagt inte mycket i mitt liv egentligen. Vet inte om jag ska gå ut lite eller om jag ska ligga kvar här och kanske läsa lite teori?

Men nu är det två dagar kvar och sen slipper jag skolan i 4 veckor! Ska i och för sig ha praktik i 3 veckor, men ändå. Slipper ju alla idioter i skolan då!

Är ganska trött på mig själv. Finns några personer som jag bryr mig för mycket om i mitt liv. Som jag tyvärr lägger för mycket tid på för jag får ändå inget tillbaka. Ingen bekräftelse på att jag ändå är en bra kompis och att jag är en bra person som duger som jag är. Och eftersom ingen tycker så om mig, så måste jag va ganska hemsk som vän? Jag vill inte bry mig om någon annan än mig själv, för dom jag bryr mig för mcyket om är egentligen inte värda det. Varför ska jag bry mig när inte dom gör det? Jag vill inte ha det så, men sen vet jag inte hur jag ska sluta. Just nu finns det 3 personer som jag önskar att jag va. Men det kommer ju aldrig hända. Får väl börja spela som att jag inte bryr mig. Men då dyker tusen frågor upp i huvudet och jag drar mina egna slutsatser och blir till sist sur på den personen.
Många gånger väljer jag också att inte tro på komplimanger. Hur ska jag veta att personen i ljuger? Och om jag nu faktiskt litar på någon ganska mycket, jaa då litar ju inte den personen på mig. Jag hade en person som jag litade på till 100% och var min bästa vän. Och jag trodde den personen tyckte samma om mig, men till och med där hade jag fel.
Man kan fan inte lita på någon, alla ljuger bara eller säger "rätt" saker för att försöka göra mig glad. Mitt förtroende måste man förtjäna för hittills har alla svikit mig. Men då vill jag inte ha personer som gör det dom tror att jag blir gladast av, då är man inte ärlig.
Känner att jag skrev mer än vad jag skulle, och egentligen borde jag väl inte skriva detta heller, men nu är det som det är. Men med risk för att någon skulle bli sur på mig för detta så skriver jag inte mer, även om jag har sååå mycket mer att säga. Ingen bryr ju sig ändå liksom?
Jag gillar inte den jag har blivit, jag gör verkligen inte det. Men just nu vet jag inte hur jag ska kunna ändra det, jag kan inte ändra personlighet, eller känslor heller för den delen. And I hate it...

xoxo linda