Ellie ♡
Jag kommer vänta med att lägga upp bilder på hennes ansikte, vet inte hur länge men så är läget just nu i alla fall. Sen får vi se hur mycket och ofta jag skriver, tiden och orken räcker inte riktigt till. Haft det lite körigt om nätterna, jag har knapot sovit någonting men inatt sov hon jättebra och då vaknar jag mitt i allt och är pigg istället. Förhoppningsvis blir hon trött nu igen när hon ätit för nu hade jag kunnat somna jag med, vaknade runt 1 nämligen.
Förlossningen gick bra, vi kom in ca 5:30 (öppen 3 cm) och hon kom ut 13:50 med hjälp av sugklocka. Jag var helt i min egna värld, ville inte prata med någon och värkarna kom så ofta så jag kunde inte riktigt prata med någon heller. Så jag har lite minnesluckor typ. När vi kom dit så gjordes CTG och undersökning, tillräckligt öppen för att få ett rum. Började med att bada (runt 6:30) ca 1 timme och fick 2 citodon. Mådde inte alls bra där inne, vilket vi tror beror på citodonen. Dom är tydligen smärtlindrande men det tyckte inte jag, jag blev mer svimfärdig, halvt värmeslag, yr, illamående och såna saker, plus att rummet med badkaret var litet så det blev snabbt varmt.
Efter ungefär en timme där i så gick vi in på rummet, förlossningsrum 4. Där gjordes en undersökning till och jag var då öppen 6 cm. Jag var så otroligt trött för jag hade inte fått någon sömn alls under natten, så jag valde att ta ryggbedövning trots att jag från början sagt att jag helst ville ha det så naturligt som möjligt. Men jag var ändå öppen för förslag. Så sagt och gjort, det blev EDA men efter badet så slutade jag ha koll på klockan så vet inte när jag fick bedövningen. J ringde mamma för hon skulle vara med, hon skulle äta färdig där hemma och sen kom hon.
När nästa undersökning gjordes var jag öppen 9 cm och då började krystvärkarna komma rätt fort efter och då hjälpte ingen bedövning. Jag fortsatte i min värld, personalen presenterade sig, dom kom och gick men jag kollade knappt på någon. Låg och blundade medan jag andades igenom värkarna.
Ellie mådde inte helt hundra i magen så det beslutades att sugklocka skulle användas och det trodde jag skulle skrämma mig för det har det gjort innan, men jag antar att där och då bryr man sig inte. Mer personal kom och dom var nog ca 7 st när hon skulle ut. Läkaren som drog i sugklockan tog tydligen i så hårt att hon gled med fötterna. På 3 krystvärkar var hon ute. Va tvungen att fråga vad det blev för ingen sa vilket kön det var. Fick upp henne på magen en stund medan J skulle klippa navelsträngen och sen sprang han ut med en läkare och Ellie. Hon skrek inte riktigt och var lite chockad över att bli utdragen så. Sen skulle moderkakan ut och det gick fort och smidigt. Sen fick jag upp Ellie på bröstet medan dom sydde ihop lite där nere, 5 stygn invändigt och några stygn kring mellangården (tror jag), jag kände inget medan dom sydde så är därför lite osäker. Men allt gick förvånansvärt fort, värkarna började göra som ondast runt 2:00 men hade kommit till och från sen 14 typ.
Jag är nöjd med allt trots att det blev som det blev och jag är stolt över mig själv som tog mig igenom det så bra som jag gjorde, i stort sett alla trodde jag skulle skrika och vara halvt hysterisk men jag var så lugn. Barnmorskorna som kom och gick tyckte det var sån lugn och avslappnad stämning i rummet och jag fick massa beröm efter över hur duktig jag varit.
Jag har fortfarande inte fattat att jag faktiskt är mamma, kan inte riktigt säga det högt. Eller att jag har en dotter. Som idag blir en vecka gammal. Nu börjar livet.
xoxo linda