Inte svensk

Satt och pratade med en kollega jag skulle byta av när jag klev på mitt pass igår. Eftersom Jocke också jobbar här så känner denna Kollegan honom så vi kan lätt prata om familjen och så. Han berättade att dom fick missfall i somras, tvillingar i 4 eller 5 månaden och att om sjukvården hade lyssnat på mamman så hade kanske barnen levt. Han frågade om jag ville ha fler barn och jag sa ja, jag skulle kunna tänka mig att ha typ 6 stycken, alltså 4 till. Det tyckte han var kul för det var inte typiskt svenskt. 
Jag tycker det var roligt att han sa så för det är precis så jag känner med. Normen är 2-3 och sen börjar folk kolla snett och undra om man inte vet vad en kondom är. Att folk faktiskt vill ha så många verkar tydligen svårt att förstå. Sen kollar man i andra länder och där är det vanligt med flera ungar. Denna kollegan kommer inte från Sverige så det är kul att han redan gjort den observationen. 
Älskade busunge, för dig gör jag allt!

När jag säger att jag vill ha 6 stycken så får jag aaaaaaaldrig höra någon positivt och många tror till och med att jag skojar. Varför är det inte okej? Klart det är jobbigt som attan men det är det ju även när man bara har 1 barn med. Den kärleken man får och ger är oslagbar och att få uppleva en graviditet och förlossning är magiskt hur plågsamt det än må vara för en del. Men när man får upp den lilla lilla människa man själv varit med och skapat så gör det allt värt det 1000 gånger om. Det är ingen annan (förutom läkare kanske) än en själv som avgör hur mpnga barn man vill ha. Jag tror att tid och kärlek finns det gott om ändå och man njuter säkert lika mycket utav alla åldrar också. 
Ellie och Alex räknas som täta graviditeter enligt min BM men jag tycker jag njuter lika mycket utav båda 2 även om dom är varandras motsatser i personligheter. Luddigt inlägg men ja jag skulle kunna tänka mig 4 ungar till och jag håller med, det är inte svenskt utav mig. 

Man får ju inte använda sig utav surrogat mamma här men jag och Js syster pratade om det en gång och då kände jag ändå att skulle My i framtiden, av någon anledning inte kunna få barn hade jag utan tvekan ställt upp. Det som kan bli svårt är att det kan bli tufft mellan oss om det skullr bli missfall eller om barnet dör innan eller under förlossningen. Kanske att hon skullr klandra sig själv om jag skulle dö under förlossningen. Den risken finns liksom alltid tyvärr. Men om man ser det som riskfritt hade jag absolut gjort det, tänk viket band man skulle ha till sitt syskonbarn då! 

xoxo linda