Glukosbelastning

Idag var det dags för det icke efterlängtade diabetes testet. Blodsockret skulle ligga under 10,0 efter man druckit detta för att det inte ska vara diabetes och mitt låg på 6,6 om jag såg rätt. Så det var väldigt bra sa dom!

Det var något bättre denna gången för det var citron smak, med Ellie var det apelsin och det gör sig inte bra i medicin/tillskott och liknande. Hade även rutinkontrollen hos min BM medan jag var där, en sån här belastning tar 2 timmar nämligen. Allt såg bra ut och hon ansåg att det inte behövdes ett återbesök på sjukhuset för en ny mätning. Så från måndag är allt som "vanligt" igen. 


Däremot ringde jag förlossningen igen för lite rådgivning då jag fortfarande har ont i magen, samma smärta som när vi var inne i fredags. Dryg sköterska jag fick prata med men fick en tid till en annan avdelning imon eftermiddag. Tänkte se om dom kan göra en ny mätning när vi ändå använder den maskinen. Vi får se vad dom säger!

Ellie tog spruta idag med, blev super ledsen men det gick över fort tack och lov. Nu sover hon gott sen någon timme tillbaka så nu ska jag också lägga mig! 
Bara sjukskriven 2 arbetsdagar till så får passa på att vila så mycket jag kan! Åker eventuellt till pappa imon men beror på hur jag mår. Skulle åkt idag men mådde inte speciellt bra efter belastningen så åkte hen och sov istället. 

xoxo linda 


Förlossningen

I fredags kväll åkte vi in till förlossningen för jag hade haft konstiga smärtor i magen under dagen och även under torsdagen. Det var inte dom typiska gravidsmärtorna som jag känner till och har upplevt, och när jag ringde förlossningen så hade dom ingen direkt teori heller så dom bad mig komma in. 
När vi kom in blev jag uppkopplad på CTG i nästan 40 minuter. Det är så fruktansvärt tråkigt!
Man mäter bebisens hjärtljud, eventuelle sammandragningar osv med en sån här maskin. Allt såg bra ut så det var ju skönt. Sen fick vi vänta på läkaren och det tog 1 timme innan han kom. Dom hade pratat om UL men det blev inget med det vilket jag tycker är synd för han visste inte heller vad smärtan kunde vara. Hade dom kollat så hade dom kanske fått någon klarhet i det hela. 
 
Besöket i sig var ändå positivt, jag fick beröm för jag verkade påläst och hade koll på min journal och så, jag hade lite koll liksom. Alltid kul att höra och att dom ser det positivt för annars blir man lätt avfärdad som en nojjig gravid kvinna som hittar på symptom från nätet. Fick även vara generös med att ringa dit om det behövdes. Men ska till barnmorskan imon och då ska jag be om ett läkarbesök med UL för att kolla min tapp och se hur läget är. Om jag blir fortsatt sjukskriven eller om jag inte blir det. 
 
Har varit dåligt med uppdatering men Ellie har varit sjuk en vecka så både hon och Jocke har varit hemma. Har inte hänt något direkt så har inte haft något att skriva om. Även jag har varit sjuk och är fortfarande, en seg förkylning. 
 
xoxo linda

Stroganoff

Håller på med lunch till familjen just nu, blir stroganoff! Ellie är förlyld och hade lite feber igår kväll så än så länge har hon inte varit på dagis denna vecka, så J får så snällt stanna hemma han med. 

Så trist men vad ska man göra. Jag är med förkyld men jag klarar ju mig själv. Hoppas hon får gå till dagis imon, märker att hon vill leka och ha sig. 

I helgen var det marknad så är nog då jag blev dålig för jag frös så mycket om rumpan trotts att min jacka är lång och jag aldrig satt ute. Men så är det.


Minns inte när jag skrev sist men är så irriterad på läkaren jag haft dom 2 senaste besöken på sjukhuset att jag inte ens orkar skriva om det. Blir mer och mer förvirrad efter varje besök. 

xoxo linda 


Lägesrapport

Var ju hos läkaren i måndags och blev inte ett dugg klokare. Att jag öppnat mig brydde hon sig inte om alls och livmodertappen var 3 cm och är den mellan 3-5 cm är det bra. 

Att fen minskat med 1 cm på enbart 1 vecka verkar dom inte reagerat på alls. Och bara för jag gick över mef Ellie så verkar dom ta det hur lugnt som helst. Så kan man väl ändå inte tänka, är ju en helt annan och ny graviditet. Så otroligt trött och irriterad på dom när alla ger olika besked. Var alltså en annan läkare i måndags och inte han jag hade förra veckan, synd för han var mycket bättre. 

Så jag vet inte hur läget ser ut nu när alla säger olika. Ska på ännu en mätning imon och skulle då eventuellt få tabletter med mig hem som gör att livmodern slappnar av. Vi får se helt enkelt men jag känner mig redan negativ till allt. 

xoxo linda 


Nervös

Imon är det dags för en ny mätning av livmodern för att se hur läget är nu. Ät nervös för jag har absolut ingen aning och är inte sugen på att ligga på sjukhus. 


Eftersom jag inte vet alls hur och när den här graviditeten kommer sluta så har jag idag skrivit ihop detta:

Är ju bara i vecka 29 men just nu har ju alla planer på övertid försvunnit så lika bra att vara ute i god tid. Tänker dock inte ta ner bebiskläder och tvätta dom än, tänker heller inte packa BB väskan än. Väntar månaden ut om allt ser bra ut. Uppdaterar när jag vet hur det gått imon.


Ellie har varit feberfri sen igår kväll så hon får gå till dagis imon, tror hon kommer ha jätte kul nu när det gått så lång tid sen sist. Hon behöver få leka av sig. Nu börjar vi med andra tider där i och med min sjukskrivning men vi har möte med dagis imon så hon går lite kortare ändå. 
Men det är såå skönt att hon är frisk igen. Blev en tur till jourläkarcentralen igår för att kolla läget men det var "bara" en virusinfektion som går övet av sig själv. Nu är hon lite fläckig på bröstet och ryggen men är säkert virusprickar så jag är inte orolig. Ser däremot ut som utslag i pannan och på kinden så vi får se. Men som sagt är det skönt att hon är frisk och nu är hon nästan som vanligt igen med sitt busiga och tjatiga jag. Älskade unge ♡

xoxo linda 


Sjukling

Igår hade Ellie feber när hon vaknade och den sitter kvar även idag. Det innebär att det inte blir något dagis för henne mer denna veckan tyvärr, och eftersom jag inte får ta hand om henne så vabbar J.

Hon vaknade inatt och va super ledsen, säkert pga febern så det blev Alvedon. Ville inte riktigt komma till ro så det blev nattmacka, vatten och Glee. Sen somnade hon sådär på bilderna kring halv 6 i morse, då hade hon varit vaken nästan 2 timmar om man räknar från att hon bröt ihop.


Hon är trött och hängig idag med, har bara tagit tempen en gång och då visade den 39.2 så det är något lägre idag. Js mamma kom med frukost och mamma överraskade med besök runt halv 4. Så det är skönt att ha fått träffa lite folk. 

Läget med mig är fortfarande oklart. Måste ringa in om det blir värre men vet inte vad jag ska jämföra med så jag väntar väl till måndag. 
Såhär stog det i journalen, såg jag igår.

Vet inte om ni förstår. 


xoxo linda 


Jag är rädd

Kan komma att bli ett långt inlägg så gör dig redo.
 
Då var det någon dag sen jag skrev igen. Efter ett läkarbesök på sjukhuset igår så har jag varit lite i chock och behövt samla mig lite, allt är dock fortfarande rätt oklart. 
 
Det är så att jag tog upp med min BM på besöket i torsdags att jag tycker magen är hård ofta (alltså om man tar på den) och att jag har ett exremt tryck neråt. Sitter jag på toa så känns det som att huvudet ska ramla ut. Hon tyckte allt detta var normalt eftersom jag är omföderska och dessutom rätt tätt inpå. Det tar ca 1 år att bli helt återställd efter en graviditet och förlossning, ibland mer och ibland mindre. Men man kan säga att jag inte var helt färdigläkt innan jag blev gravid och det påverkar så klart kroppen. Livmodern töjjer sig mer och lättare, foglossning kan komma tidigare, även sammandragningar och växtvärken känns mer. Växtvärk känns väldigt mycket som mensvärk så dom flesta tjejerna kan nog förstå på ett ungefär. 
Jag har haft mycket mensvärk den senaste tiden och det har jag ju fått höra är normalt, men jag har ändå tyckt nu att det gör ondare än vad jag skulle klassa som normalt eller så. Men samtidigt vill man ju inte säga emot barnmorskor, dom är ju ändå utbildade och erfarna. Så hon var alltså inte alls speciellt orolig när jag berättade om mina "besvär", det som däremot gjorde henne något orolig och som gjorde att hon gick med på att skicka mig på ett besök till sjukhuset var att jag kände mig så besvärad när jag inte ens jobbar halvtid, dessutom på ett rätt stillasittande jobb. Jag är alltså inte speciellt fysiskt aktiv på jobbet, ända gången jag är det är egentligen när jag är med Ellie. 
Men BM frågade om jag skulle känna mig lugnare om jag fick gå på en kontroll och det ville jag gärna göra, så jag fick en tid igår. Återkommer med resultate längre ner.
-----------------------------------------
Varför jag har varit lite orolig är att jag blev sjukskriven med Ellie i vecka 28 (27+) pga förkortad tapp. Inte så allvarligt men kunde bli om den varit någon millimeter kortare. Jag blev beordrad vila och inte anstränga mig, kom inte tillbaka till jobbet något mer förens efter hon var född. Jag hade förvärkar som kortat ner tappen men livmodern var inte påverkad så det var lugnt på så vis. Jag hoppas ni förstår på ett ungefär vad jag pratar om, det är så svårt att skriva om det så det blir tydligt och själv kan jag ju inte alla termer. Men googlar ni på cervix så är det lite den det handlar om. "Diagnosen" jag fick var typ hotande förtidsbörd, jag riskerade att föda innan vecka 37 (tror det är 37+0 dom räknar).
Jag gjorde som läkaren sa, jag vilade mycket, jobbade inte och hade ju bara mig själv att ta hand om så det var egentligen aldrig några problem att göra så. Det gick så pass bra att jag istället gick över 11 dagar. Super nöjd att det blev på det hållet istället.
Att något var fel kom lite som en chock, jag gick dit för jag trodde jag hade foglossning men det var ju då förvärkar. Sammandragningar är fullt normalt men dom ska inte göra ont eller att man ska bli påverkad av dom, alltså var mitt lite värre. Sammandragningar är förövrigt livmodern som tränar inför förlossningen kan man säga. 
--------------------------------------------
Tillbaka till denna graviditeten nu då. Jag blev alltså extra orolig eftersom det var lite problem kring graviditeten med Ellie, och därför ville jag få veta så att allt var okej denna gången trotts mina besvär. 
 
Det som hände var att vi först pratade lite, jag och läkaren, han hade även en super trevlig elev (tror jag?) med sig. Väldigt snälla och goa båda 2 vilket kändes bra, ändå en lite jobbig sits man är i. Han undrade lite vad mina besvär var och hur mina sammandragningar var. Eftersom jag inte visste hur typiska sammandragningar och förvärkar kändes kunde jag inte riktigt svara på det, men jag berättade att magen var hård vid minsta ansträngning, trycket neråt så att jag måste trycka tillbaka och att jag hade för mycket mensvärk för att jag skulle kalla det normalt. Men var noga med att säga att jag inte vet vad som är normalt eftersom jag inte visste om det med Ellie, jag stämmer heller inte in på symptomen på sammandragningar om man kolla på 1177. 
Berättade också om gravidteten med Ellie och att jag blev sjukskriven i vecka 28, vilket jag är i nu med Baby M. 
 
Läkaren lyssnade och så, sen blev det dags för ett vaginalt ultraljud för att kolla livmodern. Han visade var livmodern var och så kunde vi se bebisens huvud. Tappen var 4 cm vilket var väldigt bra, den ska va mellan 3-5 cm nämligen. Med Ellie var den 2.6/2.7 och jag har för mig gränsen för "okej" går vi typ 2.5 eller något. Det som däremot fick läkaren att reagera var ett hålrum kan man säga. 
Ni ser den svart trekanten i högra kanten? Det är inne i livmodern, precis där jämte är Ms huvud men det syns inte på denna bilden tyvärr. Det andra som syns är livmodertappen och det är väl egentligen så som hela bilden skulle sett ut. 
Det hålrummet är nämligen ett tecken på att jag har börjat öppna mig inifrån. Lät för mig inte så konstigt först förens han förklarade. Det ska inte vara så, i alla fall inte när man har 3 månader kvar. Det blev omedelbar sjukskrivning på 100% månaden ut. Jag ska på återbesök på måndag och har det blivit värre då så läggs jag in med dropp för att stoppa det hela. Jag har alltså om man drar det stort dragit igång förlossningen. Jag har varit så inställd på att gå över tiden även denna gången men läkaren trodde knappt jag kunde gå tiden ut. 
 
Med Ellie kan man säga att jag öppnade mig utifrån och det var ingen fara för då var det inte hon som tryckte på och det var fortfarande skydd mellan. Nu är det istället inifrån och troligen M som trycker på med huvudet och vill ut. Just nu är det rätt kritiskt jämfört med Ellie. Jag ska nu vara i stort sett sängliggandes, får inte bara fysisk alls, får inte ens ta hand om Ellie. Vi har försökt pussla så hon får vara mer på dagis och sen får J sluta tidigare och hämta henne, i alla fall resten av månaden. Efter månaden vet jag inte om jag blir fortsatt sjukskriven, blir jag inlaggd så blir det ju så, men vet som sagt inte så mycket.
 
På måndag vet jag förhoppningsvis lite mer, då görs en ny mätning. Är läget oförändrat så fortsätter vi nog som vanligt, annars blir det tufft. Jag gick därifrån chockad, sen kom rädslan. Skulle jag föda nu så är ju förutsättningarna bra för både mig och barnet, men fy för att bo på neonatalen. Idag har jag landat mer i det hela men rädslan är kvar, och oron när man inte vet vad som kommer hända. Låter kanske inte så farligt, jag har som sagt svårt att förklara detta på ett bra sätt. Men som det ser ut nu så ser det alltså inte bra ut. 
 
Jag hoppas jag får komma in på någon mer kontroll i maj kanske även om det skulle vara oförändrat på måndag, jag vill ha koll. Antagligen är det inte foglossning och växtvärk som jag kännt varje gång, jag tror det är förvärkar istället. Svårt att veta när jag inte uppfyller symptomen på 1177 som sagt. Min BM trodde inte heller på mig för någon vecka sen. 
 
Jag har försökt ta det lugnt idag medan Ellie varit på dagis men det är svårt. Haft ärenden idag som jag var tvungen att ta tag i med tanke på sjukskrivningen. Blir mer vila imon, jag vet att jag måste. Just nu väntar en rätt trist period för mig eftersom jag inte får göra något och vädret börjar bli super. Kan inte ens gå till lekparken med Ellie, eller gå hem till någon och leka. Alla måste i så fall komma hit men vem vill va inne när det är sol och härligt ute... Önskar sååå att jag fick ta sköna kvällspromenader. 
 
Känns som jag missat massor trots allt jag skrivit. Tror det är rätt rorigt också, ber om ursäkt för det. Bara att skriva om man undrar något. Ska försöka uppdatera efter besöket på måndag, kanske inte är så intressant men jag behöver få skriva av mig. På något sätt släpper chocken, oron och rädslan lite. 
 
Nästa gång jag ska till BM så ska jag kolla med henne vad det kan bero på. Med bägge barnen har det blivit sjukskrivning i vecka 28, då har jag fått stå på mig lite för att ens få träffa en läkare. Jag känner kanske min kropp bättre än jag tror. Men jag ska i alla fall se om hon har någon teori. Jag kanske inte är skapt att vara gravid, har trotts allt 1 missfall och 2 hotande prematurer. Efter förlossningen ska jag få till en utredning om PCO och Endometerios då dom hittat tecken på detta förra året, jag undrar om det kan har påverkat. 
 
xoxo linda

Gymmet

Har varit en snabbis på gymmet i eftermiddag. Har fått lite uppgifter från sjukgymnasten som ska underlätta men tycker inte det hjälper riktigt. 

Blev 10 minuter crosstrainer och 15 minuter cykel, mer pallar inte ryggen.

Tycker magen för en gångs skull ser liten ut här. 


Nu ska vi äta och sen blir det duschen! Senare idag åker jag till mormor.

xoxo linda 


Appen

Hej!

Hade tänkt att jag skulle hinna göra några inlägg nu under natten men har faktiskt inte hunnit. Har tänkt skriva under veckan men har strul med appen så det har inte gått. Va på en barnklädesoutlet med mamma och Ellie i söndags och vi kom hem med lite plagg till Ellie båda 2, hade tänkt lägga upp bilder men har inte funkat. Får se om det kommer framöver. 

Har precis skrivit i min gravidbok, var hos min BM i torsdags så skulle fylla i lite uppgifter. Jämförde med Ellie i denna veckan och mitt SF mått (livmoderns storlek) är exakt lika stort denna gången men jag väger 1 kg mindre. Tycker det är lite märkligt när jag känner mig större denna gången. 

Skriver om varje vecka i den boken, tror tyvärr inte allt får plats innan förlossningen bara. 


På måndag ska jag till en läkare för att kolla så allt är bra med magen, jag har börjat bli orolig att den är som med Ellie, alltså att tappen har börjat kortas ner eller så. Något känns inte rätt i alla fall. Har även börjat med järn igen, tagit 1 tablett och har fått så fruktansvärt ont i gallan. Ska härda ut i helgen sen ska jag höra om det finns en annan sort för det är inte värt det om jag ska må såhär!

Ellie sover hos mina föräldrar inatt och jag saknar henne massor! Blev en spontan övernattning men fick en bild igår kväll och hon verkar ha det super!

xoxo linda


RSS 2.0